Bygdebanken – en kunskapsbank för alla

Sök tips och erfarenheter

I Bygdebanken finns uppgifter om mer än 2 000 lokala utvecklingsgrupper i hela landet med över 15 000 genomförda aktiviteter samt var de finns och vad de gör. Kanske vill du veta mer om den lokala utvecklingsgruppen i din hemort, alla grupper i ett län eller de som engagerat sig i en viss fråga oberoende av var i landet de finns? Sök i Bygdebanken och få svar! Sökningar kan göras både på geografiska områden och ämne men också som fritext.

Uppdatera och utveckla Bygdebanken

Inloggad under fliken ’Uppdatera förening’ kan den lokala utvecklingsgruppen förnya sina uppgifter. Om gruppen inte redan är med i Bygdebanken går det bra att lägga upp den under ’Anmäl förening’. Frågor om inloggningsuppgifter med mera kan ställas till respektive länsbygderåd eller direkt till bygdebanken[at]helasverige[dot]se

Kontaktuppgifter till länsbygderåden finns i menyn i högerspalten under ’Välj länsbygderåd’.

Stöd till forskning och utredning

Studenter, forskare och utredare är välkomna att ta kontakt med oss på bygdebanken[at]helasverige[dot]se för att få tillgång till mer lätthanterlig data om de lokala utvecklingsgrupperna.

 

Föreningen Garveriet i Ryssby

Tillbaka till sökresultaten

Om föreningen

Bildades 1988

Finns i

Kronobergs län
Ljungby kommun
Ryssby, Kronobergs län distrikt
Ryssby
med 700 invånare.

Adress

Lillagatan 8
34176 Ryssby

Skicka Epost

Besök hemsida

Kontaktperson

Sven-Olof Sjöholm

Klockaregårdsgatan 5
341 76 Ryssby

Tel. 1: 0372-405 10

Verksamheten

Arrangemang lokala marknader

Nej

Bad/Idrottsplats

Nej

Barnomsorg

Nej

Bostäder

Nej

Butik

Nej

Egen affärsverksamhet

Nej

Integration/Mångfald/Jämställdhet

Nej

IT

Ja, egen hemsida

Kommunikationer

Nej

Kultur

GARVNING AV HUDARDe råa hudarna skulle först ligga i vatten så att de blev rena; saltade från salt, färska från dynga. Detta gjordes nere vid bryggan vid ån i rinnande vatten.Hudarna togs sedan till kalkhuset och och lades i kalkbad för att håret skulle lossna. Därefter skavdes hår och kött av på en särskild bom med skavkniv, hårsidan först och sedan köttsidan.Så lades hudarna i pyren, som bestod av en lag av vatten och höns- eller duvgödsel.I pyren skulle hudarna ligga i 8 dagar. Pyrkaret skulle drivas (röras om) med käppar varje dag.Efter noggrann sköljning tog den egentliga garvningen vid.Grova hudar strö-garvades i kar till bottenläder, som användes till sulor till stövlar och skor. Denna garvning tog 1 till 2 år.Tunna hudar bereddes till:Ovanläder till skorSmorläder till stövlar och grövre skorToffelläder till träskorDessa hudar ”garades”, garvades, i bad av ek- och granbark. En tunna bark maldes i barkkvarnen och blandades med vatten. I denna lag lades hudarna och varje dag drevs karen (rördes om) med långa käppar. Efter 1 till 2 veckor togs barken upp och byttes mot ny. Efter 3 till 4 månader var hudarna garvade och råheten var då borta.Hudarna lades därefter i läderpressen tills de blivit halvtorra. Sedan bars de upp på andra våningen och bearbetades med ett ett stötjärn på ett stort stenbord och smörjdes in med en blandning av talg och tran. Så hängdes de på långa käppar för fortsatt torkning.Därefter bearbetades hudarna med vaskjärn på både kött- och narvsida, bersilje-lut gneds in med en borste och hudarna svärtades.Lädersvärta tillagades av järnskrot och barklag eller vassla, som var bäst. Surt dricka gick också att använda. Efter färgningen arbetades hudarna åter på bordet.Nu sorterades hudarna; de med vacker narvsida blev plattläder som användes till remmar, ridutrustning och selar. De övriga fick bli smorläder, det lädret smordes omsorgsfullt och narvsattes med narvkärra, glätt och narvrullar.Pälsberedning: de pälsskinn som skulle bearbetas satte man fast i en sträckram så de hängde ner. Sedan arbetade man med räckspade. Därefter beströks skinnen med alun och salt som kokats ihop.De kritades lite på insidan för att bli vita.Avfall från hudarnas baksida kalkades ner i en bassäng. När våren kom breddes detta ut på trälemmar för torkning. Det torra avfallet packades och skickades till Norrköpings tapetfabrik, där det användes till tapetklister.Håret tvättades, torkades och skickades till olika köpare som stopp i t. ex. lokputor.Tagel och borst skickades till borstfabriken.Hornen såldes till dem som gjorde hornskedar och kammar.

Lokal utvecklingsplan

Nej

Nyhetsbrev

Ja finns på hemsidan

Omställning/Energi

Nej

Samlingslokaler

Ja

Skapa jobb/Företagande

Nej

Skola

Nej

Studiecirklar

Ja

Stimulera inflyttning

Nej

Tagit emot studiebesök

Ja

Trivsel/Fester

Nej

Turism

Ja

Ungdomsverksamhet

Ja

Utbildning/Kompetensutveckling

Ja

Vandrings- & Ridleder

Nej

Varit på studiebesök

Ja

Vägar/Mackar

Nej

Äldreomsorg

Nej

Uppdatera förening

Anmäl förening